Realitycheck
Vissa dagar önskar man att man aldrig steg upp. Dagen började lovande, vaknade av en kyss på pannan och ett "heidå älskling". Tog en varm skön avslappnande dusch medan min "irish coffee tupaantuliais-makukahvi" rann ner i pannan. Stunden jag steg framför garderoben vände humöret. 2 stycken för små jeans och 1 tröja som satt perfekt 2 månader sen och nu verkade som xxxxxxs fick mig att tappa humöret till botten. Dyka in i garderoben efter något som jag möjligen kunde komma undan i tog en evighet. Vid det här laget hade jag ju då blivit efter i tidtabellen redan. Håret fick nöja sig med en snabbföning och magen med kall kaffe och två bastogne kex.
Väl vid Pf kollade jag e-posten efter svar från skolor vi kontaktat gällande kandidatarbetet. Bara negativa svar. Problemet måste lösa sig inom några dagar. Annars närmar jag mig ett neurologiskt sammanbrott och får ge upp det vi åstadkommit so far. Vid dethär laget påmindes jag även om en födelsedagspresent som måste köpas, varför är det alltid lillasyster som skall fixa?.
Nästa nederlag. Träff med handledare angående biämnespraktiken jag går. Lektionsplanen samt Sekvensplanen kunde förkastas. Utdrag ur samtalet: " För svårt, för lätt, för trögt, för låg puls, för lite tid, för högt, fungerar inte, eleverna skall göra cirklar med fingret, skogsljud och annan musik som inte har någon takt- Men det blir intressant att se va du har att komma med!"
Tog med mig mina usla förslag till lektionsplanering hem och möttes av VISA räkning på bordet. Lila klänningen jag berättade om har delskuld i den. Men så här även ett dussin andra plagg, mat för 7 veckor och flyg inom landet. Suck!
Här sitter jag nu och planerar om mina lektioner, söker musik med lätt takt och även möjligen skogsljud. Klaga gör jag inte. Det är till för svaga människor. Mitt tillfälliga dilemma är ifall jag skall göra en dans till mina femmor och sexor till en sång med texten:
Ute servering, mitt i stan
sitta o softa o hålla span
beställa in en till kall stor-stark
på kvällen, grillfest i nån park
najsa brudar de är överallt
åka båt i sött och salt
bara glida runt i shorts och linne
även om det blåser en aning kallt
ligga på stranden
bira i handen
fösöka sola bort
den vita randen
picknick och en filt, en flaska vin
oj, så märkligt att radion spelar Tomas Ledin
Bara för att freaka handledaren.
Peace out. Gymmet kallar.
Livet e hårt ibland:)
hejja markoolio!! :)
de går int altti så braa... :\
Lotta, i maj ska vi sitta på picknick i hovrättsparken, njuta av våra vänners sällskap, drick vin å äta gott. Det fixar sig, det gör det alltid. Du e stark! Puss
Gör sången tycker jag. :) sku så vila se minen på handledarna... Rebell mot dem tycker jag verkligen. Go Lotta :)
Det verkar vara ett allmänt fenomen med kläder som inte passar (iallafall i min garderob..) Jag tror att kläderna har krymt p.g.a. den varma vintern! Det intalar jag mig själv iallafall :)
jo, varma vintern eller oförmågan att beräkna mängden potatis och annan man mat trycker i sig.;)
vissa dagar e piss. hoppas du får en bättre dag imoron. de e snart april å de lovas sommarväder då. man kan ju allti hoppas! :) puss på dej söta.
Ditt dilemma verkar väldigt bekant min vän:) men sången ska du ju köra på, sitter o skrattar här för mig själv då ja läst den:D
kämpa på!
